Atia Del. 6

Efter lång tid utan uppdatering sitter jag vid en dator igen och ger er nu del 6 på Atia historian. Inte världens bästa historia men aja...

När Muhammed vaknade så satt jag redan och åt frukost. Muhammed log mot mig och började prata om hur galen jag hade varit dagen innan. Jag bara satt där tyst. Tills han sa något viktigt.

"Fyfan vad sur Emma blev när du hade sex med Jago. Hon stack fan härifrån."

Emma gick i min paralellklass. Alla visste att hon var kär i Jago och att han bara utnyttjade henne för sex. Han hade t.o.m. sagt det till henne. Muhammed fortsatte att tjata om Jago, hur totalt borta han var, och hur mycket vi lät innifrån sovrummet. Jag orkade inte lyssna på det hela så jag slängde glaset i golvet.

"Kan du inte hålla käften! Jag vill inte höra! Bara håll käften!" skrek jag och stormade sen ut ur lägenheten.

I skolan kunde jag knappt hålla mig själv ifrån att gråta. Jag ville aldrig med ta droger. Inga alls. Och inte alkohol heller. Jago var den som fick mig misshandlad och våldtog mig. Han hade mobbat mig och tryckt ner mig i år och jag hade precis gjort mitt största misstag som jag aldrig trodde jag skulle komma över. Lindita, Hanna och Lisa gick med mig till bänkarna i sammlingsrummet och frågade oroande vad som hänt. Så jag skrek och skällde på dem med, medans tårarna rann. Klockan ringde in och vi satt kvar. Jag ville inte gå till lektionen och då ville inte mina vänner det heller. Och jag ville inte berätta. Jag ville bara ha stöd och kramar. Det var vad jag behövde.

Under rasten så kom Muhammed springandes. Han hade letat efter mig hela morgonen. Trodde att jag satt i skogen eller dratt hem eller nått. Han hade ljugit för mina föräldrar, berättade han. Och att de var oroliga för mig. Hanna, Lindita och Lisa började ställa en massa frågor till Muhammed när de fick höra att jag varit hos honom sen kvällen innan. De undrade vad han gjort mot mig och varför jag satt och grät och vägrade prata. Och de pratade i ett på varandra. Jag stod bara inte ut. Så jag öppnade munnen och skrek åt dem att hålla käften.

"Vill ni verkligen veta vad som hänt?" frågade jag irriterat. " Min farsa var påväg att döda mig igår. Och vart var ni då?"

Jag tittade på Lindita och Hanna.

"Muhammed hittade mig utanför sig och plåstrade om mig när ni inte brydde er tillräckligt för att dyka upp."

Alla tittade på mig chockat tills Lisa öppnade munnen och frågade om det var något mer. Jag var tyst en stund och tog modet till mig, lugnade ner mig och sa det.

"Jago, Karim, Faa'iq och Duardo har mobbat mig i en evighet. Duardo, Jago och Faa'iq våldtog mig när jag var 12."

Alla stirrade på mig. Inte tittade utan verkligen stirrade chockat på mig. Jag tror inte de kunde få fram några ord för de sa absolut ingenting.

"De har också misshandlat mig ett par gånger. Och att jag hade sex med Jago igår var egentligen inte mitt val. Visst jag gick med på det men..."

Jag kunde inte säga mer för jag fick gråten i halsen och sen strömmade tårarna ut. Mina tjejkompisar kramade om mig och Muhammed bara stod där och stirrade in i väggen. Sen vände han sig om och gick.

Tjejerna övertalade mig tillslut att gå med på lektionen. De visste att jag inte tänkte anmäla något, och de sa att de gör inget utan min tillåtelse. Vilket kändes skönt. Så när vi kom bort till A-korridoren hörde vi skrik och bråk. En stor klunga stod utanför samlingsrummet och mitt bland dem kunde man se hur Karim, Faa'iq, Duardo och Jago slog skiten ur Muhammed. Jag misstänkte direkt varför. Vanligtvis som tjej går man antingen emellan och stoppar dem eller hejjar på, men utan att tveka gick jag in och drämde till Karim rätt i ansiktet. Sen gjorde jag det igen, och igen, och igen. Jag gav honom ingen chans att försvara sig. Sen tog Jago, Duardo och Faa'iq tag i mig och släpade iväg mig. Jag tänkte inte så mycket mer. Jag var lättad över att ha släppt ut min ilska och sorg och liksom bara hängde på. Vilket inte var en av mina bästa ideer. Jag kunde höra Lindita och Hanna ropa efter mig, men jag hade ingen ork att svara.

Jag blev indragen på handikapps-toaletten så långt ifrån A-korridoren som möjligt och sen upptryckt mot väggen av Faa'iq, medans Duardo skrek åt mig.

"Din äckliga hora! Vad fan har du sagt?! Jag kommer cutta dig så djupt så de fan aldrig går att sy igen! Fattar du?!"

Han plockade fram en kniv ur fickan och höll mot min hals. Han föklarade att om jag sa ett enda ord till, eller om Muhammed gjorde det så skulle han döda mig. Sen tog han kniven och skar mig rätt över kinden. Sen stack dem.