Atia - Del 4

Mamma var arg när jag kom hem. Pappa var ute och letade efter mig eftersom jag inte kommit hem direkt efter skolan och min lillebror hade sagt att jag hade rökt på i skolan. Jag stängde snabbt in mig på mitt rum och gömde påsen med det vita pulvret i påslakanet på min kudde, sen satte jag mig vid datorn och gick in på facebook. Muhammed var offline, vilket inte förvånade mig. Och jag tyckte det var alldeles för pinsamt att fråga vad det var i påsen. Jago hade skickat ett pm till mig. Det förvånade mig eftersom vi inte var vänner men gjorde mig ändå rädd för att läsa det. Men jag tog upp det och läste långsamt igenom det, rädd för vad där skulle stå.

"Så du röker på nu också? Vilka mer droger tar du? Tror du att du är tuff nu och att alla vill va med dig? Du är patetisk. Undrar hur sur din pappa blir när han får reda på det? Eller juste, du har ingen pappa. För ingen vill ha ett litet missfoster som dig. Tro inte du är något. För din morsa har redan bevisat att du inte är det. Du var så ful så din mamma inte ville ha dig. Ingen vill ha ett äckel som dig, som pullar på skolans toaletter och drömmer om Muhammed. Äckel asså!"

Meddelandet gjorde mig inte på bättre humör, utan nu kom tårarna ist. Jag visste att jag inte skulle ha läst meddelandet. Inte kunde jag hjälpa att min mamma inte ville ha mig. Jag stängde ner meddelandet och skrev till Lindita i chatten. Hon lyssnade iaf och ställde upp som en vän ska göra. Och hon fick mig alltid på bättre humör.

Sen hörde jag pappa banka på dörren och skrika. Han var arg och svor. Han brukade aldrig svära. Jag hade aldrig hört honom så arg. Jag vågade inte ens öppna dörren fastän han stod där och hotade med att slå ihjäl mig om jag inte gjorde det. Jag kunde höra hur han försökte sparka in dörren och jag visste att den inte skulle hålla. Så jag la ner datorn på golvet och flyttade sängen så den blockerade dörren. Dörren började gå sönder så jag tog skrivbordet framför sängen och fortsatte sen fylla på med möbler tills det var fullt ända bort till väggen. Sen kunde jag se hur han sparkade rätt igenom dörren. Han fastnade med foten ett tag, men kom loss och sparkade upp större och större hål. Jag såg ingen annan utväg än att hoppa ut genom fönstret.

Jag tog min plånbok från lådan i skrivbordet och påsen med det vita pulvret från kudden. Sen öppnade jag fönstret och kollade ut. Det fanns ett stuprör som jag kunde klättra ner ifrån nästan precis jämte fönstret och jag tyckte det var bäst att chansa. Så jag klättrade upp på fönsterbrädan och tog tag i fönsterkanten samtidigt som jag sträckte mig mot stupröret. Dörren var söndersmulad nu och det skulle inte dröja länge förräns hålet skulle vara tillräckligt stort för att klättra igenom. Så jag släppte försiktigt fotfästet och flög med halva kroppen ut genom fönstret. Tyngden fick mig nästan att tappa greppet med handen vid fönstret. Jag fick ett ganska bra grepp med fötterna runt stuprännan och släppte handen vid fönstret och började glida ner. Då dök pappa upp vid fönstret. Han skret åt mig och försökte nå mig. Men jag var för långt ner. Sen försvann han in igen.

När jag nådde marken såg jag pappa komma argt gåendes runt hörnet på lägenheterna. När han såg mig började han springa och livrädd som jag var så sprang jag med. Men han kom ikapp mig. Och slängde sig över mig. Sen kom slagen. Slag efter slag mot ansiktet och jag trodde för en stund att det var över där. Tills jag tog modet till mig och utan att tänka mig för, tog mobilen i handen och smällde till honom ordentligt i ansiktet. Han ramlade iof men jag visste att han skulle ta sig upp inom bara några sekunder så jag reste mig snabbt och sprang iväg därifrån så fort jag bara kunde.

Jag satte mig i skogen en bra bit ifrån lägenheterna. Hjärtat dunkade och adrenalinet var på topp. Hela ansiktet bultade och det enda jag kunde komma att tänka på var att få tag på Lindita och Hanna. De skulle kunna hjälpa och pappa skulle annars hitta mig förr eller senare. Som tur var hade jag en stenålderstelefon så den höll efter slaget och jag skickade direkt ett mess till dem att komma och hämta mig. Jag vågade inte kontakta polisen eller sjukhuset. Det skulle bara betyda mer stryk från pappa. Jag fick svar från båda två bara några sekunder senare men båda skrev att de inte kunde. Jag hade aldrig varit hemma hos dem och visste inte vart de bodde och eftersom tårarna bara rann, så kunde jag knappt se skärmen på telefonen.

Atia - Del 3 :D

I åttan blev jag utkastad av pappa och var inte välkommen tillbaka. Kim i Göteborg tog emot mig i några månader då. Så jag missade väldigt mycket i skolan. Han skaffade ett jobb till mig så jag kunde sysselsätta mig under dagarna och när sommarlovet började så ringde mamma mig. Hon berättade att mina betyg och frånvaron gjort så jag skulle få gå om åttan. Så efter halva sommarlovet kom jag hem igen. Mamma och pappa blev jätteglada och kramade mig länge. Jag fick t.o.m. en helt egen dator som välkommen hem present. Så när skolan väl började så hamnade jag i en ny klass. Luka och jag snackade fortfarande inte och han hade börjat gymnasiet nu. Men i klassen fick jag faktiskt ett antal vänner. Lisa, Andreas, Hanna och Lindita. Men jag ville nog mest ha Luka tillbaks.

Det var ett stort steg att börja nian. Nu var vi äldst på hela skolan, och ingen gav sig på oss. Första dagen i skolan hade jag plattat mitt bruna hår och sminkat mig jättefint. Jag hade ett vitt linne på mig och trasiga mörkblå jeans. Mamma hade köpt det till mig inför skolstarten. Hanna var den första som kramade om mig utanför klassrummet. Hon var så exalterad av att börja nian. Muhammed var dessvärre skolans nya langare. Både sprit, cigaretter och droger sålde han. Och inte var det billigt heller. Under rasten drog han med mig till baksidan av skolan och tände en cigg.

“Vill du ha?” frågade han.

Först så tänkte jag nej, men sen så sa jag ändå ja. Jag hade aldrig testat, och det skulle vara lite kul nu ju. Det var hemmarullade cigaretter och jag insåg inte att det inte var tobak i utan gräs. Jag kände inte av så jättemycket men Lindita sa åt mig och lugna mig flera gånger. Lärarna märkte inget och i slutet av dagen så drog jag med Muhammed hem. På vägen från skolan så började han snacka om en fest på fredag och att det skulle vara jättekul om jag ville hänga med. Jag hade ju inga pengar till dricka men jag tackade ändå ja.

Hemma hos Muhammed så började han rota i garderoben. Han plockade ut massa lådor och kringliggande kläder innan han lyfte bort golvet i garderoben och visade sin gömma. Han tog en av de små påsarna och började sen lägga in alla sakerna igen.

“Vill du ha?” frågade han sen och visade upp påsen med det vita pulvret i.

Jag skakade på huvudet och han började lägga upp smala strimlor av pulvret på skrivbordet.

“Sista chansen.” sa han sen och kollade intensivt på mig.

Jag tvekade en stund, men skakade sen på huvudet ändå och han började rulla ihop lite papper till ett rör. Sen sniffade han upp båda strimlorna i vardera näsa och slängde pappersröret i soporna under skrivbordet.

Han tittade på mig en stund och började sen skratta. Jag log lite konstigt tillbaks och undrade vadfan han höll på med. Sen tog han sin mobil och kopplade in i högtalarna och började dunka musik. Han drog upp mig från sängen och insisterade på att jag skulle dansa med honom. Men alltihopa kändes bara så konstigt. Jag slet mig ur hans grepp och sen stod vi där och tittade på varandra konstigt ett tag.

"Jag borde nog gå hem." sa jag lågt.

Han tittade på mig besviket och gick sen bort till skrivbordet och plockade upp påsen med det resterande vita pulvret.

"Du kan ta med dig resten om du vill." sa han och räckte fram det till mig.

Jag log och tog emot det, fastän jag inte trodde jag skulle använda det, och sen följde han mig till dörren.

Atia - Del 2

När jag fyllde 11, bjöd jag Luka på mitt födelsedagskalas. Vi hade inte träffats på 1 år och jag gick till hans skola för att ge en inbjudan. Tog mig ett tag att hitta honom men han var sig lik med sitt bruna hår och trasiga kläder. Luka hade inte direkt roligt på min fest för jag blev sur och sa saker jag inte borde ha gjort. Sen ringde han sin mamma och bad henne plocka upp honom tidigare. Sen ville inte han snacka med mig mer. Jag kom till hans skola flera gånger men varje gång jag såg honom så stack han iväg. Så, omogen som jag var, tyckte jag att allt var hans fel och att han kunde dra åt helvete för att han inte var någon bra vän.

När jag var 12, så förlorade Janalynn sin oskuld. Jag var så avundsjuk på henne så jag slog henne i flera veckor, och psykade henne. Hon blev verkligen rädd för mig och vågade inte göra något tillbaks. Killarna i klassen förlorade också oskulden ungefär då och jag tyckte det var jätteorättvist. Så kommer vi till den biten då jag träffade Enzo som var två år äldre än mig. Först skulle jag slå honom för att han var så stor, ja det var enda anledningen, och sen så blev det att jag aldrig gjorde det för att han var jättesnäll mot mig. Enzo började leta upp mig på rasterna, berätta konstant hur vacker jag var och att alla andra var idioter och han blev min första pojkvän. Och också killen jag förlorade oskulden till. Men bara tre dagar efter att vi hade haft sex så gjorde han slut med mig. Jag blev förkrossad för jag var så himla förälskad i honom. Under flera veckor kunde jag knappt gå till skolan för jag mådde så dåligt. Men jag lyckades komma över honom. Men jag hade förändrats. Enzo hade fått mig att förstå saker. Jag slogs inte mer om det inte behövdes och jag gav mig inte på oskyldiga. Några månader senare var också första gången jag blev våldtagen. Av Duardo, Faa’iq och Jago. Vi hade precis slutat skolan och jag hade varit i kapprummet och hämtat mina saker. Det var varmt ute och jag ville egentligen till stranden. Men Duardo stoppade mig och frågade om jag ville ta följe hem. Jag blev förvånad och sa ja, för jag trodde han var seriös, men när vi nådde skogen så kom Faa’iq och Jago, och Duardo började flörta med mig och knäppa upp min blus. Jag blev rädd, och sa åt honom att sluta, men han bara fortsatte och när jag började kämpa emot så kom Jago och började hålla fast mig. Detaljerna är inte så viktiga, men jag kom hem med blåmärken och jätteont i magen på kvällen. Pappa skällde på mig och mamma försökte få mig att berätta för henne. Men jag mest ignorerade dem och låste in mig på mitt rum.

I skolan sen så höll jag mig undan från Duardo och hans kompisar. Jag ville inte att något skulle hända igen eller ha med honom att göra över huvudtaget. Däremot försökte Enzo börja snacka med mig igen. Han ville ha en till chans. Jag hade fortfarande känslor för honom men han hade sårat mig så hårt så jag sa till honom att jag haft sex med tre andra sen vi gjort slut och var helt över honom. Sen började ryktena. Skolan blev värre igen. Innan hade de iaf låtit mig vara, för att de var rädda för mig och nu skrattade de åt mig och sa saker så fort jag gick förbi.

Sen började vi sjuan. Ny skola, nya vänner. Faa’iq hamnade i min klass medans Karim, Jago och Duardo hamnade i D. Jag funderade på o rymma, och hitta någon annanstans att ta vägen, så jag letade efter folk i andra städer och började snacka med dem på facebook. En tjej i klassen, Sandra, kom fram till mig en dag efter att ha hört ryktena om mig och började retas och hålla på. Ingen av dem visste mitt förflutna, och jag gick fram till Sandra och smällde till henne.

I åttan blev jag utkastad av pappa och var inte välkommen tillbaka. Kim i Göteborg tog emot mig i några månader då. Så jag missade väldigt mycket i skolan. Han skaffade ett jobb till mig så jag kunde sysselsätta mig under dagarna och när sommarlovet började så ringde mamma mig. Hon berättade att mina betyg och frånvaron gjort så jag skulle få gå om åttan. Så efter halva sommarlovet kom jag hem igen. Mamma och pappa blev jätteglada och kramade mig länge. Jag fick t.o.m. en helt egen dator som välkommen hem present. Så när skolan väl började så hamnade jag i en ny klass. Luka och jag snackade fortfarande inte och han hade börjat gymnasiet nu. Men i klassen fick jag faktiskt ett antal vänner. Lisa, Andreas, Hanna och Lindita. Men jag ville nog mest ha Luka tillbaks.

Luka gick ofta förbi skolan när han skulle hem, så vi såg varandra då och då, men han snackade inte med mig. Min syster Fatimah och han gick i samma klass och hon flörtade med honom väldigt mycket, vilket gjorde mig sur. Många av killarna på skolan flörtade med mig ist för att vara taskiga, och tjejerna höll sig undan från mig för det mesta. Jag började skolka väldigt mycket och jag kaxade mig mot pappa hemma. Det var en dag då pappa var skitsur för att jag varit i bråk och smällde till mig. Det var första gången jag slog tillbaka. Pappa blev så chockad så han bara stod där och stirrade medans jag skällde på honom ist. Sen efter det så gick han runt och var sur på mig hela tiden och pratade inte med mig.

Atia - Historia om misshandel.

Jag växte upp bland slagsmål och misshandel. Inte många gör det. Inte på det viset jag har fått uppleva det. Min biologiska mamma lämnade mig utanför ett trapphus när jag var liten. Jag var ett oönskat barn och jag förstår inte varför hon inte bara gav mig till socialen eller adopterade bort mig. Jag flög runt mycket de första åren, innan jag hamnade där jag sen växte upp. Hos Alima och Abdel Fattah. De hade barn själva men tog emot mig och låtsades som att jag var deras barn. Men jag behandlades inte som det. Visst jag tillhörde familjen och blev behandlade som dem, men jag fick nästan alltid skulden för allt. Allt fungerade jättebra tills jag var tre år. Jag minns ögonblicket då jag hade råkat välta en vas med rosor och mamma kom skrikandes in i vardagsrummet i vår lilla lägenhet. Pappa kom efter och innan jag visste ordet av hade han smällt till mig så hårt så jag flugit in i väggen.

När jag var fyra år, var första gången jag blev utslängd. Jag hade bråkat med deras ett år äldre dotter, Fatimah, och de tyckte att det var ett bra straff att bara slänga ut mig. När jag väl började skolan, så var jag inte så omtyckt. Jag var flickan som bodde i fel familj. Jag såg inte ut som mina syskon, och jag hade inte samma hudfärg. Jag visste ju inte varför i den åldern, men jag började smått och långsamt fatta. Duardo i klassen var nog han som var värst. Han och hans kompisar brukade ta mina grejer och kasta iväg eller riva sönder eller nått. Jag hade en väldigt svår skolperiod och fattade inte speciellt mycket om varför de gjorde som de gjorde, eller varför jag var så annorlunda.

När jag var sju år, var första gången jag var i slagsmål i skolan. Det var för att Duardo hade tagit mina helt nya skor, som iof var begagnade men jag var så stolt, och kastat dem i bäcken utanför skolan. Jag hade sett hur alla andra slogs och sånt och det var första gången jag slog till någon. Duardo blev så chockad så han ramlade och fick näsblod av slaget. Jag var jättestolt och skrattade åt honom, men räknade inte med att han skulle ge igen. Duardos kompisar Jago, Faa’iq och Karim gav igen för att jag hade slått Duardo, och det var första gången jag blev misshandlad.

Jag minns en dag då jag tröttnade på skolan och bestämde mig för att inte gå dit. Jag gick iväg längs vägen i stället för att leta efter någon rolig att leka med. Jag måste ha gått iaf i en timme, och träffade en pojke i min ålder, Luka. Han var ett år äldre och var med sin klass på en lekplats jag gick förbi. Så jag gick dit för att se vad det var för barn där och om de ville leka med mig. Luka var den som först kom fram till mig, och jag minns hur vi sprang runt på lekplatsen och skrattade. Jag hade fått min första vän. Och sen när de skulle gå tillbaka till skolan, så följde jag med. Lärarna tänkte inte ens på att jag inte skulle vara där. Följande vecka gick jag till Luka varje dag och lekte med honom. Det var långt och gå men varje dag var jag så glad och taggad så jag tänkte inte på sträckan. Sen en dag när jag kom hem, skuttandes och med ett leende på läpparna så hade mamma och pappa fått reda på att jag inte varit i skolan på en vecka. Pappa reagerade med slag igen ist för ord, och åter igen så hade jag blåmärken och ont i hela ansiktet. Min bror Jamell bara skrattade åt mig och retade mig för att pappa blivit så sur.

Under tiden mellan jag var 8 och 10 så förändrades jag väldigt mycket. Jag blev väldigt kaxig och elak mot folk, vilket ledde in mig i trubbel. Både i och utanför skolan slogs jag med alla möjliga barn i olika åldrar. Luka och jag slutade träffas och Duardo slutade hålla på mot mig. Många gånger gav sig de äldre barnen på mig och slog mig och ofta vann de då också. Men jag gav aldrig upp. Hemma slog jag mina syskon och fortsatte bli misshandlad av pappa, medans mamma började bli mer orolig för mig. Allt hon ville var att jag skulle prata med henne, men det ville inte jag.

Jobba imon..

Inte uppdaterat på 17 dagar men här kommer en. Inte direkt orkat blogga, jag är rätt så dålig på det. Men kände för det nu. Tänkte lägga upp en liten historia om Atia, om en liten stund också. En tjej som blir misshandlad som liten osvosv.
Har börjat skolan nu, går finfint. Har gått om så går 1:an igen och har typ världens softaste shema. Ska upp och jobba imon typ. Första jobbedagen :P
Börjat ladda ner filmer och serier nu också uta helvete. Orkar inte med swefilmer längre. den bara cepar o buffrar o shit.
Så ska la kolla film strax också :P
Har inte så mkt o säga direkt så detta var ett tråkigt inlägg, men håll utkik efter nästa! :D

Ny piercing :D

Så, då uppdaterar man igen. Var o piercade bröstvårtan igår :P Fett stolt att jag klarade de. Trodde jag skulle dö typ. Men de kändes inte mer än vad naveln gjorde. Chillade i stan med lite folk efter de och tog 6 tåget hem o hämtade hem cykeln. Skulle vatt i stan idag men de åskade o regnade här så pallade inte. Så har väl mest chillat o tråkat hemma med detta jävla sega internetet. Spelade lite kort med Emma, Viktor och Emmas föräldrar. Annars har de la inte vatt mkt mer. Får se till o köpa piercing snart eftersom jag ska göra om gårdagens piercing. Den blev lite sne, men ändå fett stolt. Gör jag inte om den så kmr den vandra ut helt enkelt. Osså är de så dumt. Älskar o visa folk mina piercingar, men i bröstvårtan. nää, de går ju inte. Annars skulle ni fått bild :P
Så, sitter o kollar film nu o ska väl fortsätta med de så ni får ha en trevlig natt ;)

Sömnproblem rockar..

Tjoo allihop. Inte hört av mig på ett tag. Vatt ganska upptagen. Sovit en massa hos Lindita, chillat hemma pga trötthet och hängt i stan hela dagarna.
Igår va jag i stan med lite folk iaf :P Va chill o komma ut efter att ha suttit inne. O Idag har jag la ba chillat. Min sömn är ju inte den bästa. Hur mkt eller lite jag än sover är jag skittrött. Försökte tvinga upp mig sj vid 12, men somnade om o kom inte upp förräns 3. Sen låg jag i sängen typ halva dan, ba för så fort jag reste mig höll jag på o svimma. Även om jag suttit upp i sängen. Släpat mig själv runt idag, lagat mat o shit. Annars förutom de har jag väl inte lämnat rummet. Fett fundersam över hur de kmr gå när skolan börjar och jag måste upp 4 på morgonen. Jävla soc asså. De vägrar flytta mig närmare hstd så jag får nöja mig med o ta bussen 6 på morgonen. Typ FML!
Mina sömnproblem börjar iaf bli extrema. Det är nästan så jag mår bättre när jag bara sover varannat dygn. För då e jag iaf uppe typ 36 timmar o sen sover jag inte mer än 15 timmar. Alltså ungefär lika mkt som jag sover när jag sover varje dygn. Och jag är sjukt mkt piggare när jag vaknar.
Hoppas ni har kul iaf o kan sova bra :P
Ska te stan imon har jag bestämmt. så tidigt som möjligt. O chilla med folket ett tag, skaffa cigg osv. Eftersom jag inte haft de på ngra dagar pga jag slösat mina pengar på godis.. Men jaa, sånt e livet. Hade vatt bättre om jag ba sluta nu. Har tänkt på tanken men röksuget tar fan över :/
Ha de så bra :)